onsdag, december 10, 2008

Genomskådad

Jag brukar kunna lura de flesta. Ja, jag måste nog säga att jag är riktigt bra på det. Men mannen som jobbar i Pressbyrån är omöjlig. Han genomskådar mig alltid, hur mycket jag än ler och kvittrar.

- Hej tjejen, du är ledsen idag?

Fan, jag får börja köpa frimärken någon annanstans.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Men du... KRAM till dig! Det är faktiskt lätt att märka sådant när man har sina go'a stammisar. Vet av erfarenhet. Se det som något positivt. Därmed inte sagt att du måste berätta VARFÖR du är ledsen eller gå in på det överhuvudtaget.
KRAM än en gång! Åsa

Zarah sa...

Jag har också råkat ut för såna... "Du är ett glashus, och jag är en sten - men det är du som försöker se genom mig." du vet? Och vissa kan. Jag vet inte hur. De bara ser.

Kram!!!

Anonym sa...

Va underbart med en sådan människa!
som ser en!
Kram på dig!

Sofia sa...

Om det är samma kille som när jag jobbade där ute i förorten så kan jag bara säga att han är helt otrolig.

Anonym sa...

Handla nån annanstans - är du galen kvinna?! Var rädd om honom, säger jag...! *skickar en varm kram mot ledsenheten*

Hördu - kan inte du mejla mig din mejladress (!) så ska du få en Spotify-kod av mig. En klen tröst, men lite förströelse kanske? Musik är bra mot (och för!) mycket.

Jag borde ha din adress nånstans, men jag hittar inte bland mina grejer nu när jag inte har min egen burk att rota i... jennyli punkt sthlm snabela gmail punkt com är min adress.

Anonym sa...

OJ!! Inte illa...

Du är uutmanad i min blogg vännen

Kram