Ännu en sömnlös natt. Den morgonpigga damen som bor mittemot mig är redan uppe. Jag ser hur det lyser i hennes fönster. På mitt skrivbord ligger sju nya kort. Jag tittade på dem nyss och tänkte att jag verkligen inte har någon pysselstil som är jag. Några av korten är väldigt "ruffiga" med inkade och rivna kanter, crackle paint, kladd med dynor och murriga färger. Andra är fulla av bling, klara färger och raka linjer. Något har en liten dekoration placerad i ett hörn, två andra är fullkomligt överösta av blommor. Min pysselstil får nog helt enkelt beskrivas som splittrad. Imorgon* ska jag för övrigt göra ett kort med tema rock och handboll. När man får sådana beställningar kanske det är bra att inte vara helt insnöad på en stil. Det känns som en utmaning ändå.
* Imorgon är väl snarare idag
4 kommentarer:
*kram* Jag vaknade aldrig i tid för "vår" träff *får dåligt samvete* Men måste man ha en "egen" stil? Jag tycker att alla kort du gör blir väldigt fina och Eliniga ändå! Det är ju en konst att kunna göra alla möjliga typer av kort och behärska många tekniker också! Varför köra fast i en stil?
Eklektisk, bejb, inte splittrad.
Håller med Linda.
Jag känner igen mig. Jag har också lagt ner mycket energi för att hitta "min" stil. Jag vet inte varför det har vart så viktigt för mig, men det har verkligen det. När jag tittar i min blogg så finns det ju inte en enda minsta gemensam nämnare... =)
Men det gör inget. Jag har tagit ett stort steg genom att bara tycka om dem ett och ett. Inte som en serie. Det räcker för mig. Jag gör också mycket beställningskort och då är det ju bara en fördel att vara bred kan jag tycka.
Och du, du är jätteduktig!!
Kram
Skicka en kommentar