Varm dag. Glad i kroppen och själen. Jag har uträttat några ärenden på stan och ska åka hem. Styr stegen mot Pressbyrån för att köpa en kall dricka innan jag går till tunnebanan. Jag går upp för en trappa. I mellanrummet mellan trappstegen ser jag att det ligger någon under trappan och sover. Det hugger till i magen. Ni vet sådär som det kan göra när man plötsligt påminns om orättvisor, sorg och elände. När man vill rädda hela världen och samtidigt känner att man inte kan göra någon skillnad alls.
På Pressbyrån köper en extra dricka och två bananer och går sedan ner för trappan. Jag ställer ena drickan och bananerna bredvid mannen som ligger och sover på några upprivna pappkassar. Sedan backar jag ut. Osmidig som jag är smäller jag huvudet i ett av trappstegen ovanför. Mannen rycker till, slår upp ögonen och tittar yrvaket på mig. Jag ber om ursäkt för att jag väckte honom, säger att det är väldigt varmt idag och att jag köpt en dricka åt honom. Jag pekar på drickan och bananerna bredvid honom. Mannen tittar tveksamt på drickan och frukten och sedan på mig igen. Han kliar sig lite i huvudet och blinkar några gånger. Var rädd om dig säger jag och backar ut de sista stegen så att jag kan stå raklång. Mannen ser mig rakt i ögonen och säger tack. Jag går därifrån.
När jag går mot tunnelbanan mår jag illa. Mannens uppriktigt förvånade och glada tack skaver i mig. Var det egentligen honom jag ville hjälpa, eller ville jag bara döva mitt dåliga samvete? Och vad gör en dricka och ett par bananer för skillnad när det är så många behöver hjälp? Fan, det är så svårt.
8 kommentarer:
Utan människor som du, Elin, skulle världen vara så mycket värre. Ingen kan ju förändra allt, men alla kan vi göra något. Du är en underbar människa vännen!!
Kram,
Tett
Finaste Elin. Även om det var både för att hjälpa honom, och för att döva ett dåligt samvete över att man är lyckligt lottad så var det dagens finaste gärning. Du är underbar, precis som Tettiz skiver!
Du är fantastisk Elin!!
Jag skrev ett nästan identiskt inlägg för några månader sedan. Den sortens tankar dyker ofelbart upp - snarare för att man känner sig så otillräcklig. Men en droppe i havet är faktiskt ändå en droppe - och jag tror att drickan och bananerna gjorde mer nytta än bara som dricka och bananer. Dåligt samvete blir ingen människa gladare av - vare sig du eller mannen under trappan.
Kram!
Du SÅG honom Elin, det räcker långt. Citat av Moder Theresa: "Alla kan inte göra stora saker. Men alla kan göra små saker med stor kärlek."
Kram på dig!
Härliga du!
Ärligt talat tror jag det kvittar för honom huruvida du gjorde det för ditt samvete eller hans hälsa eller bådadera. Så...spelar det så himla stor roll?
I min sons klass arbetar elever och lärare varje vecka med livskunskap och med att man ska göra "Bra val". Hjälpa någon som har slagit sig, dela med sig av sin frukt när någon glömt en dag, säga snälla och uppskattande saker till varandra etc etc. Det du gjorde Elin tycker jag var ett "Bra val". Du såg en människa, kanske en ensam människa som är utanför. Fantastiskt bra val! Kram!
Skicka en kommentar