Johanna Nilssons två första böcker läste jag gång på gång i tonåren. Och älskade. Hennes senare böcker har jag också tyckte om, även om det inte alls har varit lika starka läsupplevelser.
Nu har Johanna Nilsson skrivit en (fristående) fortsättning på sin debutbok Hon går genom tavlan ut ur bilden. Den heter Gå din väg men stanna och handlar om samma Hanna som i första boken, men nu har hon blivit vuxen och träffat kärleken. Dock har kärleken två barn och allt blir komplicerat.
Tyvärr berör boken mig inte alls. Hela berättelsen känns platt och livlös och lämnar inga spår. Den där magin man kan känna i en del av Johanna Nilssons böcker saknas helt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar