Opysslig vecka

Efter en rackarns trevlig helg med pysselträff i Kolbäck envisades min mage med att göra väldigt ont. Så pass ont att jag efter lite mer än ett dygns värkande och kräkande ringde Vårdguiden som föreslog akuten. Där tog dom två rör med blod och fyllde mig sedan med tre liter vätska eftersom jag var ordentligt uttorkad. Efter några timmar skickades jag hem. Enligt läkaren var det vanlig magsjuka och vid det laget var jag för utmattad för att kräva fler undersökningar fastän jag tyckte det kändes som något annat. Som den lydiga flicka jag är tackade jag artigt och åkte hem till vätskeersättning och snällmat.

Två dagar senare var jag tillbaka, den här gången i sällskap med föräldrarna. Efter någon timme och lite tjat från föräldrarna fick jag smärtstillande och till slut bestämdes också att jag skulle få stanna kvar för fler undersökningar nästa dag. Under natten fick jag regelbundet morfin och så länge jag satt upp var smärtan hanterbar. Nästa dag togs prover och jag skickades på undersökningar. Jag var så lycklig över att ha fått smärtstillande efter fem dagar med hemsk smärta så jag brydde mig inte ett smack om vad dom gjorde med mig. Gastrokopi? Visst, kör på! Lugnande? Nä det behövs inte! Till slut hittade man i alla fall orsaken till det onda, en tio centimeter stor cysta på ena äggstocken. Jag fick komma in på operation en knapp timme senare och ett och ett halvt dygn senare skrevs jag ut från sjukhuset.

Nu är jag hemma hos föräldrarna. Ganska öm, ganska trött. Med tre hål i magen efter operationen. Utan den hemska smärtan.