Komplettering

Jag sitter i soffan och läser. I knät har jag kärleksbrevet jag fick från Lilleman i somras. Jag använder det som bokmärke.

Lilleman kommer in i rummet. Vi pratar lite och han får syn på brevet och frågar vad det är. Jag påminner honom och han kommer ihåg men utbrister att han har glömt en sak. Han rycker åt sig brevet och skyndar iväg.

Jag lyssnar på Lilleman och mormor i rummet bredvid:

- Mormor kom!
- Ja, vad är det?
- Kan du göra ett hjärta?
- Men det kan du ju göra själv.
- Näe, jag kan inte.
- Vi kan hjälpas åt, vi kan hålla i pennan tillsammans.
- Okej.

Snart kommer Lilleman tillbaka. Han håller fram mitt brev med ett belåtet "så, nu är det färdigt".