Jag sitter på tunnelbanan. Innan jag gick hemifrån ändrade jag min ålder i vänsterkanten här på bloggen. Ett år äldre. En släng av åldersnoja.
På tunnelbanan tjuvlyssnar jag på två tjejer i övre tonåren som pratar om en författare. En av tjejerna tar upp en bok ur sin väska och visar en bild på omslagets baksida. Den andra utbrister förvånat: "Jaha, han är ju gammal! Jag trodde han var jätteung, typ 27."
Jag får lust att krama henne.
5 kommentarer:
Jag får ALLTID lust att krama dig. Som ett grattis-i-efterskott tillexempel. Bra anledning - jag passar på.
KRAM!
Ibland har livet en fantastisk tajming. Rätt person på rätt plats på rätt tid säger rätt sak. F'resten är 27 alldeles lagom.
Hmpf. "(Och 32)" skulle det stå.
Men du är ju jätteung! (iaf jämfört med mig..)
Kram!
*fniss* På jobbet frågar ofta patienterna hur gammal jag är och de flesta (oftast äldre damer) brukar säga "men oj så ung du är" åtminstone fram tills dess jag hade fyllt 27... veckan efter sa två gamla damer (09beroende av varandra) när jag svarade "27" - jaha, men då är du ju inte så ung... Nej, inte det, jämfört med deras 85+.... :D
Skicka en kommentar