Den svullna, sneda magen känns lite som en egen individ. Den lever liksom sitt eget liv.
Igår kom jag in i centrum och såg på skylten i taket att det skulle komma in en tunnelbana om en minut. Jag småsprang ner till perrongen. Magen hoppade på ett lustigt, och ganska smärtsamt, sätt och slutade gunga först flera sekunder efter att jag slutat springa.
För övrigt är jag oförskämt pigg. Var iväg på en liten pysselträff igår och har slutat ta värktabletter. Såhär fort återhämtade jag mig verkligen inte förra gången.
1 kommentar:
Skönt att höra att du återhämtar dig så fort. Jag älskar att läsa dina små anekdoter och historier. Du är ett författargeni, och jag jag önskar att jag finge läsa en hel roman skriven av dig.
Kram!
Skicka en kommentar