torsdag, juli 16, 2009

Varsågod

I matbutiken. Jag står och packar mina varor. Kunden efter mig har räknat fel och hennes 70 kronor räcker inte. Jag rotar kvickt fram de fyra kronor som fattas och ger dem till kassörskan. Ingen stor grej. Det känns självklart att hjälpa kvinnan så att hon kan köpa sin köttfärs och tandkräm.

Kassörskan ler och säger "tack, vad gulligt av dig".

Kunden tittar på mig och säger ingenting. Jag biter mig i tungan för att inte muttra ett vresigt "varsågod".

Är tack så svårt?

4 kommentarer:

Johanna Berg sa...

Vilken människa!!!

Tettiz sa...

Vilken fruktansvärt otacksam människa. Hade jag varit i hennes skor så hade jag inte vetat HUR mycket jag skulle tacka om en total främling hjälpte mig på det sättet.

Du är förunderligt go, min vän!! :D

Gunilla|uniquelyme sa...

Hon tyckte nog det var pinsamt att inte ha tillräckligt och kanske även chockad att någon hjälpte och fick tunghäfta. Men det är klart att man uppskattar ett tack när man hjälper en medmänniska. Det var fint gjort av dig tycker jag.

Zarah sa...

Uss. :(
Även om jag HOPPAS att det bara var för att hon blev förvånad och ställt och kanske lite generad, så tycker jag att det var tråkigt. Klart man ska tack!!

JAG tackar istället - för att du finns och är som du är. Du gör världen vackrare genom att finnas till, sötnos!